Bloggspaning

Jag har aldrig förut varit inne på  en blogg. Jag kan inte riktigt förstå när folk har tid att sitta och läsa sånt! Jag har kanske också ganska lite intresse av att läsa en massa om vad folk gör på sina helger, vad de handlat eller hur de uppfostrar sina barn men jag förstår ju nu att bloggen kan var något mer...
Jag har nu tvångsmässigt tagit mig igenom Måns föreslagna bloggar och jag blir rätt uttråkad men jag har ändå hittat en del kvaliteter som jag gärna skulle testa med en grupp elever. Jag väljer att punkta upp de fördelar jag hittat!

• Vygotskij skulle gillat bloggen. Han menade ju att den framgångsrike elevens främsta kännetecken var att de visade stor (yttre) aktivitet. De var aktiva och ställde frågor, kommenterade, utförde mycket osv. Bloggen skapar automatiskt aktivitet. Ett sätt att tänka genom att göra!

• Man får även möjlighet att ha en tätare dialog lärare/ elev men också elev/ elev.

• Bloggen kan också vidga klassrummet genom att eleven kan be om hjälp inte bara från läraren utan från hela webben. Han / hon kan utbyta erfarenheter med andra och även vara lärande. I bästa fall skapar detta en mer självständig elev som är mer aktiv i sitt eget lärande. Man kan pratat om "lärande samtal" med dialogisk kvalitet. Båda parter upplever att de får bilda.

• Bloggen kan också se till att olika typer av elever kan komma till tals mer än i det traditionella klassrummet. Bloggen kan utformas efter elevernas olika förutsättningar och göras personliga.

• Eleverna måste förstå att de har en publik och därmed måste de lära sig att argumentera och stå för sina inlägg. Vad får det de skriver för konsekvenser och vad får man publicera? Jätteviktigt i facebookeran vi lever i. Jag har märkt bland mina gymnasieelever att de är skrämmande omedvetna om detta. Inte minst bildmässigt.

• I skolan kan ibland synliggörandet komma på skam. Ofta på grund av tidsbrist. Här kan man synligöra och skapa publikt snabbt och enkelt. Man kan synligöra sina tankar men även sig själv och det man skapar.

• Slutligen konstaterar jag att en blogg utan publik eller respons blir meningslös. Dess främsta kvalitet är möjligheten till dialog.

Jag tänker inte recensera alla bloggarna här men lite sammanfattningsvis tyckte jag att en del var otydliga, framför allt vem som var sändare och i vad syftet med bloggen var och då tappade i alla fall jag intresset helt. En del var tydliga men jättetråkiga. Broängens ettor hade en levande och härlig blogg med mycket bilder. I like. Tydlig men även inspirerande kanske ledorden är för mig just nu. Jag behöver med andra ord många fler bilder i min och en mer personlig stil. Det får jag jobba vidare med.